I slutet på förrförra veckan blev jag färdig med genomläsningen av Agata 3. Det var med blandade känslor som jag lade ifrån mig pappersbunten. Å ena sidan tyckte jag att historien var som den skulle, att den kändes spännande och någorlunda välkomponerad; å andra sidan vaknade en viss frustration eftersom jag kände mig missbelåten utan att riktigt kunna svara på varför.
Kanske beror det senare på att jag faktiskt börjar bli bättre på det här med romanförfattande - när jag arbetade med de första böckerna var det ganska tydligt vad som behövde ändras, men så är det alltså inte längre. Eller så behövdes det bara lite tid. Redan efter helgen dök det upp små irrbloss av insikt (scener som borde förstärkas/flyttas/tonas ned/utvecklas etc.) och nu när språkbearbetningen har kommit igång så blir det faktiskt en väldans massa omformuleringar.
Kanske låter det arbetsamt men faktum är att jag älskar den här delen av arbetet, själva förädlingen av boken. Flera av de som har läst manuset har sagt att det är den bästa boken hittills i serien och fortsätter det att gå så bra som nu slutar det säkert med att jag håller med dem. :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar